Helen
Odla ihop tanto
Berättelse vid långbordet på Odla Ihop Tanto:
Helen håller upp en pepparrot och berättar: "Min pappa är uppvuxen på landet och när jag var liten gick jag med honom när han visade var pepparrot växer, den växer vilt och sprider sig lätt, för honom var det så lätt att hitta dem, en kunskap som jag har med mig men inte fört vidare till mina barn.
Pepparroten använde vi när vi åt fisk, vi fiskade ganska mycket i vår familj, främst gös och gädda. Och jag har inte serverat gös eller gädda till mina barn, inte en enda gång, tänk så det kan bli."
Och hon fortsätter berätta att hon egentligen hade velat bjuda på gös från östersjöhavet runt ön Vitskär utanför Norrköping där hon haft sin barndoms somrar. Men det kan hon inte för gösen är nästan utfiskad och den som fortfarande finns är så giftig att rekommendationen är att inte äta den.
Helen skriver:
Pepparrot väcker minnen av pappa. Han kände igen pepparrot i det vilda och jag var med och grävde upp den ibland. Vi åt den till fisk. Vi fiskade mycket under min barndom, när vi tagit över min gammelmorfars stuga på Vitskär i Bråviken strax utanför Norrköping. Där har min släkt vistats och fiskat sedan 1920-talet och till en början rodde de dit ut.
Mamma berättade om tider med stora fångster från sin barndom. Mormor älskade att meta. Hon ställde sig alltid på berget och metade aborre och morfar fick sätta på masken när de följde med ut till ön.
Själv rodde jag och lade nät med pappa. Vi fick gös, gädda och braxen. Vi fiskade också med kastspön och mete.
Jag minns speciellt två tillfällen. En gång då jag och pappa fick upp en stor lax i nätet och den jade en bricka i ryggen. Det var en inplanterad Weichelöring och vi skickade brickan till sötvattenlaboratoriet. Pappa uppskattade vikten till 20 kg. Likaså hade vi ett kompispar ute med barn i samma ålder som jag och min syster, de skulle sova över. Pappa hade köpt en långrev och jag och Mattias tänkte att vi ville pröva den. Vi var kanske 11-12 år. Vi åkte ut för att vittja den och vi var inte vana vid att hantera en långrev.
Jag vet att det var krokar överallt och det blev nog lite rörigt med alla krokar. Dessutom fick vi upp en ål och jag ville inte ta i den, så jag har för mig att vi la den under durken, det man går på i ekan, och sedan fick pappa ta hand om den. Jag kommer ihåg hur den levde och vi försökte flå den levande.
nyfångad östersjögös med pepparrot
Till långbordet i Vårberg fick vi pepparrot, men ingen gös. Men ett recept på gös med skirat smör och pepparrot får du här >
Som tröst för att det inte blev någon gös hade Helen gjort en underbar ananaspaj, också den med starka rötter i hennes uppväxt.
Recept på ananaspajen >