RÖDA linjen

Röda Linjen är en långbordsturné utmed röda linjens t-bana från Hornstull till Norsborg. Våra odlingsplatser lär känna varandra med mat, prat, knytkalas och musik. Vi gör det för att vi vill angå varann,  samverka och hjälpas åt. Vi drömmer om ett urbant odlingslandskap där varje station utmed t-banan välkomnar oss till vänner, mat och delade resurser. Hittills är vi Vårbergs grannodling, Skärholmens fritidsodlarförening och Odla Ihop i Tanto. Vi skyndar långsamt, det här är ett långkok. 

minnen av mat

Vi har varit några från varje plats som träffats vid alla långbord. Då har vi lagat mat som betyder något för oss. Inte skrytmat, utan djupmat. Mat som är kopplad till en plats, en tid, ett minne - det kan vara lyckligt eller olyckligt, kopplat till överflöd eller nöd, till traditioner eller sönderfall. 
Mer om projektet Röda Linjen

VI SOM lagar, odlar och minns

På bilderna här är alla vi som lärt känna varandra vid de tre långborden. Varje bild leder till en sida med bilder, recept och berättelser. Lär känna oss, och var med oss under kommande år!

våra odlingar

Tänk om det var självklart för oss som odlar i staden att komma till varandras odlingsplatser, laga och äta mat  ihop och hjälpa varandra? Vi i Odla Ihop längtar efter att det ska vara så, och bjöd därför in odlingar till långbordsturnén Röda Linjen.

Under sommaren 2025 träffades vi kring ett långbord på Odla Ihop, i Skärholmen och i Vårberg. 
den 6:e december ses vi igen för att se både framåt och tillbaka på sommarens underbara träffar. 

Vi vill fortsätta träffas framöver och därför skapar vi en kalender för året som kommer med nya möjligheter att lära känna varandra i matmöten i våra odlingar och som ger varje maträtt och berättelse vi delat en egen dag då vi kan laga rätten och tänka på varann. 

Börek

ddr-sveriges chokladpudding

filbunke

nyfångad östersjögös med pepparrot

Min pappa är uppvuxen på landet och när jag var liten gick jag med honom när han visade var pepparrot växer, den växer vilt och sprider sig lätt, för honom var det så lätt att hitta dem, en kunskap som jag har med mig men inte fört vidare till mina barn.
Pepparroten använde vi när vi åt fisk, vi fiskade ganska mycket i vår familj, främst gös och gädda. 
Helena berättar att även om familjen har kvar sitt hus i skärgården utanför Norrköping så kan de inte längre fiska. Både för att det är så utfiskat och för att fisken i östersjön är så förgiftad. 
 

inlagda päron

När vi var och hälsade på hos min farmor så fick vi alltid med oss så mycket saft, inlagda päron, olika marmelader och sylter som hon hade gjort. Men det var alltid päronen som var det ”bästa”, de tog vi fram när det var lite festligt, lite finare. Vi åt dem med glass och chokladsås.

Veine har med sig en burk med päron som lades in 2007, för nästan 20 år sedan. Hans farmor har gått bort, och burken med päron känns ovärdelig som minne. Päronen har grånat något, men ser fortfarande helt ätliga ut där de ligger i sin lag med en gammal tejp märkt -07. Trädet finns inte heller kvar längre. Farmoderns hus finns dock kvar i släkten och ligger i bohuslän. 

potatis

om potatis: jag är uppvuxen med husmanskost; kött eller fisk och potatis. Potatis fanns alltid med, den var liksom grunden. I min uppväxt var det främst kokt potatis, ibland potatismos.
Som barn önskade jag rätter med ris och pasta och det hände ibland, men det återgick snabbt till husmanskost.
Potatisen har blivit basen även i min matlagning. Min främsta vardags-favorit är nog klyftpotatis tillsammans med andra rotfrukter så som palsternacka och morot i ugn. Vid festliga tillfällen tycker jag om att laga potatissallad.
 

Mirjams potatissallad:

  • potatis (fast)
  • purjolök eller gul lök
  • ruccola, spenat eller annan sallad
  • fetaost
  • svarta oliver (urkärnade)
  • olivolja
  • salt, grovmalen svartpeppar

Jag brukar tillaga de olika ingredienserna och lägga dem i olika skålar till att börja med och blanda ihop allt precis innan servering.

Koka potatisen (ska inte vara för mjuk, men heller inte för hård), tärna i lagom stora bitar, salta, peppra och blanda med gott om olivolja.

Om man väljer gul lök så stek den gyllene, salta och peppra medan du steker.
Om man väljer spenat så är det samma sak, den behöver också stekas lätt och saltas och peppras.

Purjolöken behöver inte stekas om man inte vill, den kan bara skivas.

Ruccolan eller Senapskålen (det svenska namnet) ska sköljas och sedan läggas i en stor skål och saltas med örtsalt som blandas in i salladen tillsammans med olivolja (Senapskålsblandingen ska stå ungefär 10 minuter, max 30 minuter, inte längre än så, så om du vill tillaga denna sallad om morgonen för att ätas om eftermiddagen (ex en picknick) så vänta med ruccola till strax innan du ska gå (den ”vissnar” blir tråkig om man låter den stå för länge i olja) ).

Tärna eller smula fetaosten. Svarta oliver efter smak (gärna mycket av både oliver och fetaosten)
Blanda allt och krydda lite extra med ex flingsalt innan servering!
 

ananaspaj

Du kan ändra denna exempeltext. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit. Donec libero. Suspendisse bibendum. Cras id urna. Morbi tincidunt, orci ac convallis aliquam, lectus turpis varius lorem, eu posuere nunc justo tempus leo. Donec mattis, purus nec placerat bibendum, dui pede condimentum odio, ac blandit ante orci ut diam.

rabarberpaj

kladdkaka

tabbouleh

Dolmar

Evrim: jag är född i Sverige men flyttade till Turkiet när jag var 8 år. Uppväxt i turkisk familj, 
varje lördag fyllde vi i tunna degar med en färs gjord av nötter. 

Dolmar  kan de fylla med grönsaker, musslor, frukt, vad du vill och ha i ris eller kött. Det är en populär rätt i Turkiet. Den är gjord med olivolja och ska vara kall.

Vi kunde vara 20 personer i en lägenhet; någon gjorde degen, någon gjorde en del av fyllningen, en annan gjorde en annan del av fyllningen, en kokade riset och så vidare, alla gjorde något och vi hade jätteroligt. Mamma och mormor hade jättestora kastruller, vi skrattade, vi dansade.

Som du kan se är det turkiska köket lika vackert och imponerande som Anatoliens mångfald av människor och växter. Mitt intresse för det turkiska köket kommer från att min familj härstammar från olika regioner i Turkiet. Min mamma och hennes stora familj kom från Balkan (dagens Kosovo, Kroatien och Serbien) och bosatte sig vid Svarta havets kust i Turkiet (staden Zonguldak). Där är det särskilt vanligt att man äter skaldjur. Till exempel fyllda musslor, sardiner (en liten men mycket smakrik fisk som finns rikligt i Svarta havet), och sardinpilaı.

Dessutom är rätter tillagade med olivolja (kalla rätter), som är oumbärliga i det turkiska köket, mycket omtyckta och ofta tillagade av min mammas familj. Till exempel vinbladsdolma med olivolja, purjolök i olivolja och selleri i olivolja. Alla dessa rätter åts vid stora bord fulla av skratt och livliga samtal tillsammans med min mammas stora släkt – mina kusiner, min mormor, min morfar, mammas kusiner och deras barn.

Även om jag inte exakt vet var min pappas familj har sina rötter, är det känt att han och hans familj är födda och uppvuxna i en bergsby i staden Bolu, som ligger i en mer bergig del av Svarta havsregionen. Till skillnad från min mammas familj föredrog de att äta mer mättande rätter som börek, bröd och baljväxter. Därför minns jag fortfarande doften av bröden min pappa brukade baka åt oss.

Själv har jag, utöver min familjs stora samling recept, även lagt till rätter från Egeiska kusten efter att vi flyttade dit från Istanbul. De olivoljerätter som är oumbärliga i Egeiska köket är mycket goda och dessutom ganska enkla att laga. Egeborna har skapat utsökta recept med vilda örter som de samlar från berg och ängar.

Nu är jag mycket glad över att jag här i Sverige med glädje kan laga dessa rätter och på så sätt bidra till Röda Linjen-projektet.

Arkiv

Det finns ingen bloggkälla. Arkivet kommer att visa inlägg när du ställt in en blogg.

Länkar

Kommande långbord och skördefester

Som gäst välkomnas  du till långborden med något litet att äta, dricka och en filt så du inte behöver frysa under sensommarkvällen. Vill du spela eller sjunga något är det jättevälkommet. Det är bara att dyka upp efter kl 19.

Tid
16-19 för anmälda deltagare, 
från 19 är alla gäster varmt välkomna.

Datum och plats
23  aug  Odla Ihop Tanto
13  sept  Skärholmens fritidsträdgårdsförening
20  sept  Vårbergs grannodling 
6 dec  Vi återkommer om plats.

Mer info och anmälan

Har du frågor eller vill anmäla dig?
Skriv, sms:a eller ring till:
Mirjam Hector (kontaktas i första hand)
070-281 41 65
mirjamhector@gmail.com

Jenny Salmson
0702-916 126
jenny.salmson@odlaihop.se

Vi kommer hälsa på i odlingarna och träffa er som vill vara med innan projektet börjar.
Hoppas du vill vara med!
Jenny, Mirjam och Odla Ihop

SNABBINFO:

SAMSKAPARE 
Delta i alla träffar, dela en maträtt och odlingsminnen. Anmälan.
FÅGOR & ANMÄLAN
Ring eller skriv till Mirjam 
070-281 41 65
mirjamhector@gmail.com
GÄST
kom till långborden kl 19 med något bidrag. Ingen anmälan.
TIDER 
Lördagar 
16-19 för samskapare  
19-22 för gäster
DATUM OCH PLATS 
23  aug  Odla Ihop Tanto
13  sept  Skärholmens fritidsodlarförening
20  sept  Vårbergs grannodling 
6 dec  Vi återkommer om plats.

HITta till odlingen

Skärholmens fritidsodlarförening:

Vårbergs grannodling:

Odla Ihop Tanto:

RÖda linjens kalender 2026

Här en kalender för kommande år då vi ses igen vid långbord i våra olika odlingar,  och har dagar då vi kan laga varandras maträtter och tänka på varandra. När som helst under året kan vi lägga till händelser vi vill bjuda in varandra till. Bara skriv här i formuläret >