Torsdag  8:e april 2021
av Jenny Salmson, bilder Alexandra Yonathan Esser

Vi var åtta personer, så många som man får vara i coronatider, och tre bilar som gav oss ut till Rölundas jordproduktion i närheten av Bålsta en timme utanför Stockholm. Sju personer med ett ovanligt stort intresse för jord och en väldigt snäll pappa som körde skåpbilen som skulle få med sig Rölundas jordgåvor tillbaks till odlingarna. 

Rölunda tillverkar jord, eller som Niklas Vestin som tog emot oss ödmjukt uttryckte det "vi blandar jord, jorden gör sig själv". Jordplatsen ligger vackert mitt bland åkrar och beteshagar på familjen Nobels gård där de tillverkat jord i 50 år. Gigantiska högar av råmaterial bildar ett dramatiskt landskap mitt på den stora åkerslätten - sten, grus, gödsel, kol, mineraljord, biokol bildar många meter höga koner över vilka reser sig ett eget vindkraftverk. Allt häpnadsväckande rent och välordnat, man tänker att jordproduktion skulle vara just - jordig.

Niklas visar stort intresse för vad vi gör i Odla Ihop och förståelse för hur centralt det är att tillsammansodlingar får stöd för att kunna fortsätta finnas, utvecklas och sprida den kunskap som behövs för att människor ska kunna ta steget till att våga satsa på att göra det mest grundläggande i vårt samhälle - producera mat. 

Vi får veta att Rölunda tillverkar jord på en rad platser runt landet, och vi kommer in på de stora kraven på att allt material är exakt lika både i blandningar för anläggning och i påsarna till trädgårdsodlarna. Även om material på olika platser i landet som kommit till i olika förhållanden och klimat kan vara väldigt olika, men ändå fungera bra för sitt ändamål ställs krav från EU-nivå på att jorden ska vara likadan oavsett var den tillverkas.

Niklas berättar att föreställningar människor har om vad bra jord är är svåra att påverka. De är konservativa i sina val, vill ha mycket volym för pengarna och snabba växtresultat oavsett om de är långvariga eller hållbara. Så det är en utmaning att kunna sälja jord som verkligen passar för olika typer av växter och förhållanden. De flesta vill ha jord som mest består av gödslad torv oavsett om det passar deras perenna växter. 
 Vi konstaterar att det finns en gigantisk kunskapslucka om jord att fylla. 

Sedan får vi neonfärgade västar för att få komma in på arbetsområdet och inte råka bli överkörda av någon av de stora maskinerna som rör sig mellan bergen av material. 
Vid varje hög stannar vi och får veta massor om materialet, varifrån det kommer, hur det används och varför. 

Vi börjar vid en jättehög med färsk, obrunnen hästgödsel. En vara det finns enorma mängder av i Sverige som inte haft så mycket hästar sedan 1800-talet som vi har nu. Med skillnaden att då ingick hästarna i bruket av gårdar och all gödsel kom till användning. Nu deponeras det mesta gödslet och orsakar stora mängder klimatgaser utan att ens komma till nytta i våra jordar, samtidigt som jordarna lider av stor brist på organiskt material. 

Niklas framhäver vilka stora fördelar jord med naturgödsel har framför jord med konstgödsel. Naturgödsel innehåller en massa organiskt material, både från bajset och från det strö, den halm eller torv som hästarna stått på som kommer att förbättra jorden över lång tid och delvis omvandlas till humus som binder kol och håller näring över långa tider. Konstgödsel däremot försvinner snabbt ur jorden, lakas ut av regn och övergöder vattendragen, den tillverkas dessutom ofta på väldigt ohållbara sätt.

Vi kommer in på torvbrytningen som orsakar stora klimatgasutsläpp och om det är rätt att använda torven från mossor som redan är dikade och därmed inte går att rädda, eller om det bör skapas våtmarker av mossorna. Eftersom det är förbjudet att dika ur mossor som är orörda ser Niklas inget större problem med att använda torv från redan urdikade mossor. 

Bredvid gödselberget står en stor maskin som river gödslet, finfördelar det, och i dess bortre ände finns en jättemagnet som ser ut som en igelkotte av alla spikar och hästskor som fastnat på den. 
Det leder oss in på problemet med föroreningar och nedskräpning med plast, och hur omöjligt det är att sortera ut småbitar av plast ur material. Det kommer in överallt, det används överallt till stort som smått och är ett enormt problem som ingen ännu har någon lösning på. 
Niklas menar att som läget är måste vi leva med det, att vi lite grand får ligga som vi bäddat. 

Den rivna högen med gödsel matas sedan in i en gigantisk varmkomposttunna säkert sex meter hög och tjugo meter lång som ligger och sakta roterar inne i en stor gammal lada. Här “hygieniseras” gödslet, det värms upp av att bakterierna i gödslet förökar sig under hög fart och hålls i en temperatur av 67 grader under 12 timmar. Under processen dör fröer och sjukdomsalstrande bakterier och svampar.

Ut ur tunnan drösar sedan det varma materialet ner i en stor rykande hög utanför ladan. Det är redan ordentligt nedbrutet och mer likt jord än gödsel. Materialet lagras sedan i en gigantisk limpa där det får ligga i ett halvår innan det blandas in i jord. 

Hela området är asfalterat och lakvattnet från gödslet rinner ner i en damm, varifrån det sedan förs i rör ut under de stora åkrarna omkring för att renas i grusbäddar och sedan ge näring till grödorna. 

Vi går vidare till ett område med tätt packade rader av flera meter höga bigbagar som innehåller biokol från Finland. Finnarna har stor produktion av biokol av hög och jämn kvalitet vilket är viktigt för att kunna leva upp till att leverera jord som alltid har samma egenskaper. 

Sedan visar oss Niklas vad han kallar “evighetsjorden”. Den är en gråsvart blandning av 75 % makadam, bergkross i storleken 2-6 mm och 25 % biokolskompost. 
Det här är material som enligt Niklas skapar en fantastisk struktur som i princip alla växter kan frodas i hur länge som helst. Den innehåller inte mikrolivet som behövs från början, men ger goda förutsättningar för att det ska trivas. 
Det säljs bara för anläggning för att det är för tungt för att kunna säljas i påsar. Det blir för svårt att övertyga konsumenten om att det är värt sitt pris.

En ljusgrå hög med ungefär 10 cm stor granitkross från en plats i närheten används tillsammans med biokol för trädplanteringar i Stockhoms stadsmiljö. Trädrötter finner vägar genom stenkrosssen, det finns ingen risk att materialet kan kompakteras av fordon och det kan ta emot stora mängder ytvatten vid regn,  vilket är viktigt i stadsmiljö där regnvattnet har svårt att hitta utlopp och riskerar att orsaka översvämningar. Ett växande problem när klimatförändringarna förändrar vädersystemen

Bakom granitkrossen ligger en mörkbrun hög med material som kallas biokolskompost - det är en blandning med lika delar biokol och hönsgödsel som i kombination är en snabb och samtidigt långvarig jordförbättrare. Det kväve- och kaliumrika hönsgödslet fyller myriarder av små håligheter i kolet med näring och kolet ligger oförändrad kvar i jorden i många hundra år och bildar på så vis en kolsänka. 

Bortom biokolsgödslet ligger högar med mineraljord som används till anläggningar, just sådan har vi fått ett lass av till Odla Ihop Tanto när vi berättade att vi behövde jord för att plantera träd. Mineraljorden är en långsiktigt väldigt bra jord för att den skapar god jordstruktur och stenmaterialet i den ger tillgång till alla de näringsämnen som mikrober bryter ner och gör tillgängliga för växter under långa tider. Men den är synd nog också en jord som är svårsåld på påse till trädgårdsodlare på grund av sin höga vikt. 

Vinden som blåser hårt och kallt börjar få vår samling att röra på sig allt mer, och till slut blir det tydligt att även om det finns ett enormt intresse och massor med mer att berätta så bestämmer vädret att det är dags att avrunda. Innan vi går ska vi fylla en hel skåpbil med påsjord som Rölunda så generöst bidrar med till våra odlingar. Den här jorden ska till Odla Ihop Västberga och toppa den upphöjda nyckelhålsbädden av vävd sly med kompost i mitten och fylla en lång vågformad lasagnebädd kantad av vävstaket som ska bli en linodling till sommaren. 

Snart ska också en hel lastbil fylld med biokolskompost, evighetsjord och mineraljord komma till Odla Ihop Tanto, förbättra jorden i grönsaksodlingarna, toppa två blivande skogsträdgårdar gjorda på djupbäddar och lägga grunden för en lång rad blomsterodlingar som ska glädja fjärilar, humlor, bin och människor i sommar. 

Tack Rölunda för de fantastiska jordgåvorna och tack Niklas för all generositet och kunskap!